”Lördag den första september. Mensen kan starta idag.” Så står det när jag öppnar upp Flo, min menskalender jag använt mig av i drygt två år. Mensen syns inte till. Det är dag 26 i cykeln. Enligt Flo och tempen så hade jag ägglossning onsdagen den femtonde på cykeldag nio, tidigt den här gången. Enligt sekretspaning så hade jag det den sjuttonde, på fredagen. Min lutealfas är femton dagar lång och den har passerat både torsdag och lördag så alltså kan jag inte ha haft ägglossning där när jag trodde. Vi hade sex väldigt ofta fram till cykeldag elva sedan ingenting fram till cykeldag arton. Jag testade negativt igår.
Förhoppningsvis eller förmodligen kommer den imorgon bitti. Om den gör det så har jag slutat ha ont lagom till jag ska till skolan på måndag, då jag kommer att vara nog stressad och illamående och behöver inte gärna ha sur mage ovanpå det. Jag hoppas inte den här månaden. Eller, jag tror inte på en befruktning den här cykeln. Det är bara så det känns. Jag känner… ingenting, och det brukar jag vanligtvis göra. Någonstans. Molvärk eller ömma bröst. Lite PMS, men inget som stör mer än lite tandgnissling över att mannen i huset ständigt lämnar slåpluckorna några centimeter öppna. ”Oj jag glömde” eller min favorit: ”Jag har inte hunnit stänga dem än” eller ”jag ska stänga dem… Snart.”
Jag har ofta huvudvärk däremot. Idag hade jag migrän igen, men tog två Alvedon och lade mig under täcket. Sov i en och en halv timme och när jag vaknade var jag groggy (för stor dos egentligen) men huvudvärken hade släppt. Så skönt. Kände mig lite groggy resten av kvällen och allmänt lat så jag slog upp första sidan på min favoritbok och brände av tvåhundra sidor medan P spelade Destiny 2. Nu ilar det i nedre delen av magen känns kallt och det drar. Lite hungrig är jag i och för sig så kan vara det, åt lunch klockan fyra när jag vaknade från min migränsömn och har ätit två smörgåsar sedan dess.
Jag behöver verkligen lära mig hur man äter mer för jag är så himla dålig på att äta som jag ska! Lat och bekväm är inga bra ledord och så har jag lite miljöångest, vill vara vegetarian mer eller mindre och jag är inte sugen på att laga mat när jag får städa, stänga skåpluckor, byta handdukar, städa badrummet, dammsuga soffan, jobba och sen ”jag visste inte vad du var sugen på till middag så jag lagade ingenting” men det var i och för sig ett par veckor sen nu har han lagat middag och handlat utan att jag sade nåt… och det brukar han det är bara ibland det blir, låter, så fel när han säger nåt, men städningen, alltid detta ”jag vet förlåt jag ska hjälpa dig”…. (??? ?)
Nu har jag inte städat badrummet på flera veckor och… det behöver verkligen verkligen göras men varför ska jag vara den enda som gör det och som gör det ordentligt. P gör det IBLAND, typ, sällan, men då blir det supernoga i alla fall, tack för det. Den andra mannen i huset (det är ett flerfamiljshus fd studentlägenheter/studentrum ish med vissa gemensamma ytor) gör noll och ingenting – han är skittrevlig men har dammsugit två gånger på ett halvår varav inte särskilt noggrant (och en av de gångerna var en timme efter att jag dammsugit). Han skurade i och för sig matspill för typ två veckor sen då soppåsen läkt och det luktade förjävligt. Typ som om en spya fått barnbarn och barnbarnet sedan parat sig med Billerud och äggfjärtar. Men…. ni som är kräsmagade kan titta bort. Idag när jag skulle få ut dammsugaren ur städskåpet kände jag genast den där äckliga lukten i ena änden … Jajemän då hade sörjan och moppen möglat då Herr Smart ställt ner moppen i skurhinkens innanmäte utan att hälla ut Billerud-äggfjärt-sörjan från två veckor tillbaka! Aaaaaah fy fan! Bläääääe!
Senaste kommentarer