Och så var mensen sen. Bim-dagen har kommit och gått och en ny dag är här. Nada. Kroppen beter sig inte som den brukar. Jag vägrar fortfarande tanken på att jag skulle vara gravid, för det är jag inte. Den där vissheten, den finns inte. Eller? Åh, jag förstår inte. Kanske är jag ändå stressad på insidan fastän det inte känns så. Kanske väntar den så att vi hamnar mitt i en pregnancy scare, jag och P. Kanske hoppar den över en månad. Det har hänt förr, för lite mer än ett år sen. Så kroppen kanske bara tycker att nä men vi skippar mensen nu i maj, det vore väl trevligt. Jo fast ne.
Temperaturen är samma lika som de andra sex morgnarna jag tempat. Så jag bestämmer mig nu för att inte bry mig om det mer. Jag går förbi karusellen istället för att sätta mig i framsätet och åka upp och ner genom cykeln. Jag klarar mig bra tack. Förr eller senare stöter jag på mensen, det är det enda jag med all säkerhet vet.
Men gravid, det är jag inte.
Eller?
Två test har visat negativt. En på ÄL +12 (BIM-3) och en på ÄL +14 (BIM-1) vilket med största möjliga sannolikhet vist att jag inte är gravid. Jag läser på internet om så kallade låghormonare, personer som inte plussar förrän bim har passerats med flera veckor. Jag vet inte vad jag är. Det syntes ju så tydligt förra gången. Redan på ÄL +14, även om det var fem år sedan. Ska man följa de vanligaste exemplen plussar folk som försöker flera dagar innan BIM. Jag fick inte ens ett svagt streck, nada, blankt, noll och ingenting. Så vad gör kroppen?
Jag får vänta och se och syssla med annat istället. Se efter mitt trädgårdsland, klippa gräset, lasera trädgårdsmöblerna, spela mer God of War (så bra spel!), äta kladdkaka medan, njuta av solen och av de ljusa nätterna, träning och mat och umgänge. Jag har fortfarande problem att somna och drömmer konstiga saker hela tiden. Känner mig inte alls särskilt utvilad när jag vaknar på morgnarna. Men annars, utöver det här med mens vs icke mens, mår jag prima. P och jag är sådär gulligt förälskade, ute ur en lite mindre bra fas och nu ler livet åt oss båda. ❤️
Jag tänkte precis dom du. Testade negativt på bim-1 och struntade sen fullständigt i det. 3 veckor senare testar jag av en slump någon dag innan ett läkarbesök och det är ett tydligt plus. Dock har jag varenda gång innan fått positivt efter minst vecka 8-9 ? så är väl låghormonare
Wow så häftigt ändå! Ja, man blir ju lite sur ibland när de flesta verkar plussa tretton dagar före ägglossningen ens har hänt typ. Man börjar ju tro att det är så det ska vara, att man plussar flera dagar innan BIM, och blir ledsen, besviken och irriterad över att man själv testar negativt så nära inpå. Grattis till bebisen, fast det kanske var länge sen ?