Varför jag – Vägen till

Vägen till

Hej och välkommen hit, nya som gamla vänner. Jag och P, som bloggen startade med, gick under våren 2019 skilda vägar efter nästan åtta år tillsammans och jag har nu hittat lyckan och kärleken i James, mannen som fyller hela min själ med glädje och livslust. Vi halkade bokstavligen talat in i varandra efter en längre tids vänskap och den knuffen, den plötsliga omfamningen, var det som behövdes för att helt ändra kurs. Den lilla larven blev en fjäril när jag öppnade mitt hjärta, lyssnade till min egen röst och gjorde det jag själv ville. Nu väntar vi vårt första barn tillsammans, mest troligen en liten flicka som kommer att födas under midnattssolens glödande strålar någon gång i juli. Det liv jag alltid önskat mig är nu här, sida vid sida med mannen jag önskar och hoppas och vill leva resten av mina andetag bredvid. <3

Jag kom just hem från träningsmötet, fick en kram av båda tränare när jag gick och sen när jag vände mig om så bröt jag ihop. Just keep walking. Vet inte hur jag lyckades köra hem med en panikattack men hem kom jag och nu… ligger jag i sängen och äter morot och hummusdipp.

Och jag orkar bara inte bara glad mer.

Jag hatar lukten av bindor. Det doftar bebisblöja. Alltså en ny. Samma material. Samma doft. Jag påmins vareviga sekund om det jag inte längre kommer få.

Och det gör så satans ont i hela min själ.

Vägen till

Lämna ett svar Avbryt svar