Header Image

Vägen till

Hej och välkommen hit, nya som gamla vänner. Jag och P, som bloggen startade med, gick under våren 2019 skilda vägar efter nästan åtta år tillsammans och jag har nu hittat lyckan och kärleken i James, mannen som fyller hela min själ med glädje och livslust. Vi halkade bokstavligen talat in i varandra efter en längre tids vänskap och den knuffen, den plötsliga omfamningen, var det som behövdes för att helt ändra kurs. Den lilla larven blev en fjäril när jag öppnade mitt hjärta, lyssnade till min egen röst och gjorde det jag själv ville. Nu väntar vi vårt första barn tillsammans, mest troligen en liten flicka som kommer att födas under midnattssolens glödande strålar någon gång i juli. Det liv jag alltid önskat mig är nu här, sida vid sida med mannen jag önskar och hoppas och vill leva resten av mina andetag bredvid. <3

Snart hämtar jag den och blir en att räkna med

Publicerad,

Idag hämtar jag den. Min nya dator. Den blev dyrare än jag önskade och den är inte den allra bästa sett till sina specifikationer (som jag suttit och filat på i flera dagar). Den är bra på en hel del och sämre på nåt annat men jag kan ju ingenting om sånt egentligen så för mig blir det nog jättebra. P pratar om RAM-minne och SSD minneskapacitet och där är den okej, visst finns det bättre men samtidigt, det kommer alltid att finnas bättre alternativ.

Jag älskar hur den ligger i handen och att den är så lätt. Med den i handen känns det som att jag hänger med bättre i skolan och faktiskt kan förverkliga min författardröm också på samma gång så på så sätt är det ju en investering. Håller den i 3,5 år så är det väl värda pengar speciellt om jag lyckas ro min förskollärarexamen i hamn. Jag har varit lite nere då det känns som att jag ligger efter massor när jag inte har tillgång till en dator när vi sitter i klassrummen men nu jävlar, nu äntligen, nu är det dags och nu kan jag. Nu ska jag alldeles strax köra iväg och hämta den. Sen blir det en befriande springtur och inget mer datastress. Sååå skönt. Jag har haft dataångest i dagar och vaknar med spänningshuvudvärk varje morgon… Hoppas verkligen det är över nu.

Nu är jag en i gänget. Jag och mina flinka fingrar och min skarpa hjärna som jag måste sopa bort dammet från först, det var ju trots allt sju år sen jag satt vid en skolbänk sist. Nu tar jag dem!

Det blev inte denna, men en liknande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *