Vägen till ett +

Vägen till

Hej från oss (!)

Hej alla,

Jag har en liten undran… och en bekännelse 😊

Jag funderar om jag ska låta denna blogg gå i graven, starta upp en ny, eller möjligen ta upp stafettpinnen igen och fortsätta framåt här hos Vägen Till. Jag såg att det fortfarande är så många som läser trots att jag inte skrivit något här på hela sommaren, och i det mesta bytt liv sen sist. Det har hänt en HEL del på ett halvår vill jag lova, och jag saknar faktiskt gemenskapen vi hade här, alla kloka människor som kommenterade och delade erfarenheter. Försöker att inte bry mig om de få dåliga kommentarerna som trillat in här och på exempelvis Bloggbevakning. Den stämpeln jag fick av vissa personer är inte den jag vill vara. Det är inte den jag är! Vad tror ni? Stänga ner, öppna ny med ett annat fokus, eller fortsätta här?

Fortsätter jag med denna blogg så behöver jag dock byta namn på den… Det är nämligen så att alla mina drömmar jag någonsin drömt har blivit besannade, i och genom en och samma man. Vi har bestämt datum för vårt bröllop. Vi har flyttat ihop. Vi älskar båda livet och varandra och vill inte vänta på “bättre tider” för ingen av oss har haft så bra tider som här och nu. Allt som var lämnas bakom oss. Lärdomar. Erfarenheter. Allt som stärkte oss och gav oss insikter om vad det är vi vill få ut av livet.

Och det bästa av allt är (nu gråter jag) att det till sommaren förhoppningsvis föds en liten korv, hälften mig och hälften människan jag älskar så vansinnigt och hälsosamt. Hälften mig och hälften människan som hjälpte mig upp, som fick mig att inse mitt eget värde, som fick mig att förstå att det fanns något mer bortom horisonten än bitterhet, nedstämdhet och ältande både från min sida men också från personen jag trodde mig älska, trots att det visade sig bara vara en fasad från bådas håll. En fasad frenetiskt upphållen för att åtta år ändå är åtta år och borde betyda mer än vad det gjorde. Jag läste igenom hela bloggen i helgen och blev så satans ledsen över att jag var så blind för min egen olycka att jag inte såg vägen ut förrän dörren verkligen öppnade sig.

Och nu….

Nu är jag gravid.

Jag får vara gravid.

Jag väntar barn tillsammans med den bästa människan som kommit min väg, som kysser min mage och säger sig redan älska barnet – embryot – som ligger där inne och växer. Jag är lycklig nu. På riktigt. Så lycklig som jag inte varit på många många år. Det var planerat, men ändå kunde jag inte i min vildaste fantasi föreställa mig att det skulle ta sig så pass fort efter allt slit med mitt ex! Vilken revansch. Vilken jäkla high five av livet, moder jord, universum, allt. Jag är så tacksam så jag gråter. Förstår inte att detta händer mig. Vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Önska mig lycka till. Skriv gärna en rad om ni vill. Hur mår ni??? Vad har hänt sen sist? Några bebisar? Andra insikter? Please let me know!

Ni kommer inte bli av med mig hur som, för att skriva om allt ger mig inre frid… och jag har så mycket att skriva om allt rörande min graviditet, livet och den nya mannen som inte är så ny längre, att det verkligen spritter i benen och kliar i fingrarna.

PUSS från Helena (och bönan)!

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
Vägen till ett +

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. K

    Jag läste din blogg intensivt under hösten 2018 fram till att du slutade. Jag blev gravid i november 2018 men det slutade i ett tidigt missfall vilket jag tog hårt. Sen tog det nio månader för mig att bli gravid igen. Så det gläder mig att det gått bra för dig också, det är väldigt häftigt med personer vars försök, missfall och sen graviditeter går parallellt med ens egna. Lycka till med allt och fortsätt blogga!

  2. Michaela

    Stort grattis! Har kikat in ibland och hoppats på just en sådan här uppdatering. Vill gärna fortsätta läsa din blogg, du skriver otroligt bra.
    Kämpade själv med att bli gravid med andra barnet, läste din blogg en hel del då. Han fyllde dock precis 1 år.
    Lycka till med bebisen i magen!

  3. Emelie

    Fortsätt skriva! 🙂 Jag kommer fortsätta följa dig här 😀 Kram och grattis igen fina du! 😀 (langtanefterfamilj på insta)

  4. En annan Helena

    Ja snälla fortsätt! Uppskattar ditt sätt att skriva och vill så gärna följa er som har lyckats när det inte vill sig…

  5. Ida

    Åh grattis till er båda! Vilken lycka!
    Jag vill absolut fortsätta läsa om du skriver. Här eller någon annanstans. Håller tummarna att allt går vägen och att en frisk liten människa kommer i sommar❤

  6. Elin

    Behåll bloggen! Eller ifall du gör en ny så glöm inte länka till den 😊 en gravid blogg vore 👌🏼
    Jag har också fått en bebis i magen, är just nu i vecka 29 😍

stats