Vägen till

Hej alla kompisar,

Idag har faktiskt varit en sämre graviddag. Jag har haft ont i ryggen i flera dagar, vet inte om det beror på felbelastning eller vad. Förmodligen. Jag sitter och ligger rätt mycket i soffan och sängen under mina tupplurar och nu senaste veckan har vi suttit och skrivit rapporter så tangentbordet nästan brunnit. Kanske inte var den bästa ställningen för en gravidrygg, liksom. Det är nedersta revbenet på vänster sida av kroppen som gör ont, som ett ryggskott som inte helt har brakat samman. Sen fick jag tillbaka fogsmärtan i höfterna, den som känns som ischias och som bränner och hugger när jag böjer mig ner eller tar ett stort steg framåt. Det gör ont att ligga ner. Ont att sitta. Ont att stå. Står jag för länge får jag dessutom väldigt ont i ländryggen.

Är svullen i magen, har sammandragningar varje dag och får riktigt stramt om magen på kvällarna så jag knappt kan vända mig om utan en större flås- och smärtkampanj. Ingen ställning är jätteskön någon längre stund. Idag har jag verkligen känt mig glåmig och ful, trött, tjock och otymplig med problematik att resa mig upp från liggande läge. Inte det minsta sugen på att ägna mig åt sovrumsaktiviteter heller och det gör mig ledsen. Jag har världens snyggaste, härligaste, mest omtänksamma karl som jag drömmer om när jag sluter mina ögon och ändå orkar jag inte ha sex med honom just nu.

Så häftigt hur det kan svaja sådär. I förrgår var jag sprudlande glad och kände mig gravidglowig in i själen och nu som hennes utstötta syster. Blir våldsamt provocerad av gravida stockholmare som äter lunch ute och sedan fyller huset med vänner och har babyshowers, kalas, träffar, umgänge och bara struntar i uppmaningen att inte träffa så många människor utan mest hålla sig till sig själva. Och sen har de mage (mage, haha, höggravida som de är) och frågar i gruppen helt oskyldigt vem som har fått någon babyshower osv. Pantade idioter. Som att corona inte existerar.

Samma med alla demonstrationer. Jag fattar grejen. Jag förstår varför de gör det. Jag är helt helt helt helt för anledningen. Men inte under coronatider. Allt för många oskyldiga kommer dö efter detta, för att folk inte håller sig till restriktionerna. Allt för många kommer insjukna i en andra våg och här hade vi en förhoppning om att släppa lite på restriktionerna inför sommaren. Bara att glömma och återgå till sina hem och sitta ut den bästa årstiden av dem alla där.

Igår skulle jag lämna tillbaka ett plagg på H&M och det var så fullt av folk att det kunnat vara löning i en värld ännu inte berörd av covid. Visst, i kön höll de sig till två meter, men inte i resten av affären. Gaahhhh. Jag kan inte klaga på mängden folk när jag själv var en av dem som åkte och ”shoppade” men det är så fruktansvärt oaktsamt så man blir alldeles matt. Jag vill inte se fler som får corona. Jag vill inte se en ytterligare spridning. Och med all sannolikhet kommer det bli det nu, just för att folk har tröttnat på att isolera sig och leva restriktivt…

En annan tjej har högljutt protesterat i gravidgruppen och smällt folk som vill åka till Ullared på fingrarna mer gånger än en. Sagt att det är högst oansvarigt och ett hån mot de som håller sig isolerade, även om de åkte en vardag mitt i veckan och höll avstånd i en annars väldigt tom affär. Och vad händer sen? Hon får en babyshower där halva byns befolkning deltar och då är det inga restriktioner eller isolering utan kramkalas. Blir så trött på sånt. Dubbelmoralens dubbelmoral, vända kappan efter vinden när det gynnar en själv. Nej idag är jag trött, seg, rastlös och grinig. Och så jättejätteglad att bebisen lever om i magen och verkar må fint. Han är mitt ljus i mörkret. Han och hans pappa. Alltid. De som får mig att längta efter en värld fri från covid.