Header Image

Vägen till

Hej och välkommen hit, nya som gamla vänner. Jag och P, som bloggen startade med, gick under våren 2019 skilda vägar efter nästan åtta år tillsammans och jag har nu hittat lyckan och kärleken i James, mannen som fyller hela min själ med glädje och livslust. Vi halkade bokstavligen talat in i varandra efter en längre tids vänskap och den knuffen, den plötsliga omfamningen, var det som behövdes för att helt ändra kurs. Den lilla larven blev en fjäril när jag öppnade mitt hjärta, lyssnade till min egen röst och gjorde det jag själv ville. Nu väntar vi vårt första barn tillsammans, mest troligen en liten flicka som kommer att födas under midnattssolens glödande strålar någon gång i juli. Det liv jag alltid önskat mig är nu här, sida vid sida med mannen jag önskar och hoppas och vill leva resten av mina andetag bredvid. <3

I would fall apart if I could

Publicerad,

En bild säger mer än tusen ord, säger dem. Ibland säger en låt mer än vad ord klarar av. Ibland rör musik upp de känslor man inte kan förklara på något annat sätt, än just de tonerna. Den här låten… Den får tala för sig själv. Orden… de kommer inte fram, eller ut. Det är ett stort stenblock inuti mitt bröst som river och sliter, som dövar allt jag är. Jag tittar, men jag ser inte. Jag hör, men jag lyssnar inte. Jag ser häggens vita blommor som kommit med löften om sommar, värmen smeker över oss alla och hela tiden är jag smärtsamt medveten om att jag inte lever i nuet, just nu. Att jag går över stigar i naturen jag älskar men känner det inte, hör inte fåglarnas kärleksvisor. Jag känner ingenting. Ingenting. Varför känner jag… ingenting?

I will hold my head up high
You will never see me cry
I’ll smile and say I’m good
But I would fall apart if I could
I’m inside out, shot through the center
Feel the scar of where you entered
Took my life and turned it upside down
I’m burned to ashes, split down the middle
If anyone asks it hurt just a little
I died inside the day I let you go
But I will never let you know

Lilla riskornet.

”If this is love, I do not want it. Please take it away. Take it all away! Why does it hurt so bad?”

”Because it was real.”

– The Hobbit, Battle of The Five Armies

For a split second, it was. Och jag kommer aldrig glömma hur det kändes att få vara gravid igen. Jag kommer aldrig att glömma glädjen och lyckan och rädslan och framtidstron. Känslan i kroppen när testet visade positivt. Kanske blir det så igen. En vacker dag. Snart. Det måste bli snart. Jag står inte ut. Det kliar i kroppen det river i min själ, jag är fångad i min egen längtan och jag hittar inte ut. Och samtidigt… känner jag ingenting. Det är tomt. Så jävla tomt. Bara tomt. Jag… Nej. Det är tomt.

I would fall apart if I could.

If anyone asks it hurts just a little.

Cut down by the centre.

All this time, the sky was lying.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *