A new… era
At the point of no return.
Busride to Uni…
Jag undrar hur många gånger min själ gjort denna resa innan den hamnade hos mig. Den borde ju veta hur man gör och hur man för sig, tänker jag. Varning för dålig, för att inte säga sämst, humor. Jag vet inte varför jag gör det här. För att det är för min skull, kanske. För att jag kan det här. För att… Jag är inte nervös, mest blank, men det är också okej. Hjärnan är tyst. Vi får se när och om paniken sätter in haha. Positiva tankar och optimistiska vibbar. Det här går superbra. Är vi fler som har inspark/registrering idag?