Älskade barn

Lilla L och jag pratar massor med varandra. Han älskar när jag kittlar honom i ansiktet med mitt hår, då skrattar han så hans hamsterkinder lyfter sig flera decimeter. Nu fick jag precis en fläskläpp efter att hans fyra månader gamla huvud skallade mig. Lär se fint ut på jul, haha.

Vi har varit till min pappa och firat lilla julafton, endast med fika men ingen av oss var speciellt hungriga. Mysigt att sitta och prata bara. I den frysen finns det alltid kolhydratreducerat och helt sockerfritt fika för att jag inte kan äta vanligt. Hon är så himla fin min bonusmamma. Så glad att hon förälskade sig i just min pappa och tvärtom. De är bra för varandra. De kompletterar varandra och hon är en av de starkaste feministiska förebilderna jag har.

Nu väntar en Hobbit-film med alla syskonen och lilla L. Jag är totalt ostressad i kroppen. Tror bebisdoften gör mycket med hormonerna. Faktiskt så tror jag det. Är så lugn i kroppen på något sätt… Älskade lilla barn. Vill så gärna ha en egen sån… Tror tyvärr inte att jag är gravid den här gången heller. Ännu ett bakslag. Men det kan ju inte vara rosenskimrande jämt, eller hur? Vi fokuserar på nuet istället på det vi inte kan förändra. Här och nu. Idag. Så underbart mysigt.