Slottet Silversjöö och halsont
Halsen värker och irriterar men förkylningen bryter inte riktigt ut. Så har det varit i ett par dagar med start i onsdags. Jag är inte sjuk men heller inte alla tiders, befinner mig någonstans i ett mellanläge och gör mitt bästa för att mota Olle i grind. Köpte en 38-kronors smoothie igår från Coops kyldisk, hackade ner extra ingefära i maten och har försökt dricka mycket vatten. Morgnarna och kvällarna är värst. Som tur är får jag en riktigt lång sovmorgon imorgon innan jag börjar mitt nya jobb och med Alvedon och halstabletter ska det gå vägen.
ÄL+13 idag. Brösten gör fortfarande ont, är svullna och ömma och reser sig så fort man tittar på dem. Att kasta av sig behån är verkligen det skönaste som finns. Känslan går inte att beskriva mer än att det är så fruktansvärt skönt att lossa på det där bandet som håller brösten uppe. Aaaaah. Jag är väldigt trött och seg just nu men det var jag ju förra månaden och månaden innan också några dagar innan mens, och nu när jag dansar på gränsen mellan frisk och sjuk är det väl inte så konstigt att jag känner av det extra tydligt. Det får bli en väldigt tidig kväll ikväll, tyvärr eftersom att jag gärna tagit en promenad i det vackra vädret som återvänt.
Jag har städat hela huset också. Dammtorkat, skurat, dammsugit; dragit fram överallt med en gyllengul trasa och miljövänlig citronsåpa. Hade en fundering om det tjocka lagret frömjöl som dagligen lägger sig över fönsterbrädan är roten till min kliande hals och torra ögon. Så jag attackerade det med trasan, gnuggade ordentligt medan metal blandades med dansklubbmusik och en hel musikvärld emellan sig. Det tog på krafterna vill jag lova, men nu är det gjort. Nu är allt jag behöver göra bara att borsta tänderna så är jag färdig att glida in i en återhämtande sömn. Ska läsa lite mer i broschyrerna jag fick hem av min nya chef också, men det får bli imorgon.
Nu tar vi kväll i den Silversjööiska stugan, huset, gården, herrgården, slottet. Slottet. Det Silversjööiska slottet. Slottet Silversjöö, med tinnar och torn, ett stort bibliotek, hallar, korridorer, vinklar och ljusinsläpp från spröjsade fönster. En dag ska vi bo i ett sånt. I ett eget litet hus, vårt slott, med fem sovrum och fyra härliga barn som springer över golven; de kivas, bråkar, och skrattar.