Varför varför varför.
Jag har varit så stressad i veckan jag har ätit mycket bröd så magen är i olag och ömmar högst upp ni vet som halsbränna men utan halsbränna magkatarr kanske vi kan kalla det. Jag drömmer redan om skolan och mina klasskompisar jag är redan rätt att halka efter då ingen förstår någonting med de olika uppgifterna vi ska göra. Jag vill inte ha sex vill knappt kyssas tycker det är obehagligt och jag stör mig på att P gnisslar och på att jag stör mig på att jag inte längre gillar när han söker sig efter mig mitt i natten. Jag vill liksom rulla in mig i täcket ligga längst ut på kanten men ändå med handen på hans rygg så jag känner hans värme men gud nåde om han rör vid mig alltså vad är det för fel med mig? Jag är rädd att bli utbränd redan nu vecka 2. Känner inte igen mig själv.
Typ semideprimerad. Och idag ska jag jobba är inte alls sugen på det.
Jag älskar P älskar när han rör vid mig. Jag behöver hans närhet då mår jag bra. Men nu… Jag tror att det beror på att jag ligger sömnlös så mycket så då vill jag inte ha sex när han kommer farandes med en hand halvvägs i sömnen. Jag hoppas det går över snart. Stress är min största fiende. Den krackelerar mig inifrån.
Jag hoppas jobbpasset går riktigt fort och sen ska jag bara vara hemma med P hela dagen och jag ska inte lämna hans varma sida hans mjuka hud hans hårda rygg och långa armar. Då är jag hans.
Tempen sjönk som en sten när jag vaknade i morse. Sedan…. kände jag det där som jag brukar känna en gång i månaden när jag vaknar. Hälvätä. Skit. Fan vad arg jag blev. Ledsen. Och nu ska jag resa mig upp som vanligt och åka och jobba fastän magen värker både uppe och nere fastän jag inte alls har lust fastän jag sovit riktigt risigt och har enorm träningsvärk men det är ju självvalt på grund av marklyften igår så. Det som är positivt med den här dagen är att jag i alla fall får börja äta rosenrot igen, och jobbpasset är faktiskt inte så långt.
Senaste kommentarer